Lifeofmyh

Jag och C började prata lite smått om att kika efter större lägenhet när vi kom hem från semestern i december. Så vi har kollat runt en del och varit på några visningar. Det är spännande sånt där. Man tror att man vet vad man gillar, men ibland inser man att man inte alls gillar det när man ser det i verkligheten. Vi var till exempel och tittade på en lägenhet för några veckor sedan som var renoverad till max. Supermodernt och vitt, vitt, vitt. Jag var helt säker på att detta var lägenheten för oss, men när vi klev in i lägenheten så kände jag bara "nej, nej, nej". Det kändes inte alls som hemma. Några dagar senare tittade vi på en nästan likadan, och föll pladask. Det var en helt annan känsla. Men där föll det istället på att vi förlorade budgivningen. Fy vad arg jag var efter det. 

Så då bytte vi strategi, och blev som de där människorna man stört sig på. De där som fixar en egen visning innan den planerade och försöker köpa lägenheten innan visningen. Vi hittade en lägenhet som vi båda gillade väldigt mycket och så ringde vi mäklaren. Vi fick en tidigare visning, dock samtidigt som ett annat par. Vi fick reda på medan vi tittade på lägenheten att det andra paret lagt ett bud, som i princip låg på den nivån där vi sagt att vi skulle stanna i en eventuell budgivning. Men något sa oss att det ändå var värt att kanske lägga lite till... Vi dividerade hela vägen hem och sedan la vi ett bud. Och för att göra en lång historia kort så vann vi budgivningen! Det firades med en chokladbiskvi tillsammans med bästa kollegorna.