Vår helg!

Hej på er! Då kör vi måndag igen. Kan dock inte säga att jag kände mig speciellt peppad på det imorse när jag gick upp. Melker var nog mer vaken än han sov inatt och fick för sig att vi skulle leka runt fyra-snåret. Behöver jag säga att mamman och pappan inte var riktigt lika sugna på den idén? Ibland undrar jag var de får allt ifrån, de små liven... Men men. Kaffe räddar förhoppningsvis den här dagen också.
 
Tänkte skriva lite om vad vi hittade på i helgen. Lördagen startade med att denna mamma fick en liten sovmorgon medan pappan gick upp med M och tittade på Bolibompa. SÅ himla skönt måste jag säga. På eftermiddagen gjorde vi ett besök på Busfabriken här i stan, men alltså jag måste säga att jag tycker att det är rätt överreklamerat?! Galet mycket folk, såklart. Det kan man ju inte göra något åt. Men något man borde kunna göra något åt är hur folk beter sig. Det verkar som att 95% av alla föräldrar tänker att "här kan barnen få röja fritt, gud va gött" och så släpper de lös barnen och går och tar en kopp kaffe med NOLL uppsikt över vad deras barn tar sig för. Är det bara jag som tycker det är ett helt absurt beteende? Nog för att jag har en 1,5-åring och inte ens har alternativet men jag hade inte gjort så ens om jag hade en 8-10 åring?! Man vill väl för det första ha lite koll på sitt barn, plus ha möjligheten att säga till om barnet dessutom inte sköter sig? I och med avsaknad av rätt många föräldrar så valde jag att kliva in i ett flertal situationer på leklandet där jag nog egentligen ansåg att en förälder borde ha sagt till sitt barn. Det finns ju en liten del av leklandet som är anpassat för barn i åldern 1-3, men där är det även en del större barn som gillar att uppehålla sig och det är väl inga problem i sig. Men när de får för sig att ta alla leksaker som är anpassade för mindre barn och dra upp dem i någon klätterställning där de nog inte ens är tänkta att vara och dessutom inte lämna en enda grej kvar till de mindre barnen som leker på golvet, då blev jag irriterad och sa till. Jag vet att det finns olika åsikter huruvida man "får" säga till andras barn, men i situationer som denna tycker jag inte att det är mer än rätt att säga till även andras barn. Jag har inga problem med att någon annan säger till Melker om han gör fel. Så länge man gör det på ett bra sätt, anpassat till hur gammalt barnet är. Det är ju skillnad på vad en 1-åring och en 8-åring förstår. Vad tycker ni i den här frågan? Får man säga till andras barn?
 
Oavsett så kände jag nog att det här med lekland nog inte riktigt föll mig i smaken. Klart att vi säkert kommer att åka dit fler gånger, men då gärna när det inte är riktigt lika mycket folk. Jisses alltså...
 
Nog om det. Igår var det fars dag och jag och Melker gick upp innan C för att baka scones till frukost. Sen åkte vi ut till C's föräldrar för att äta middag och fira C's pappa på fars dag. Det var trevligt som alltid och det märktes att vi bodde där för inte så länge sedan för Melker hade full koll på allt och hur han skulle ta sig nedför trappsteg och sånt. Det mindes han minsann. Det blir svettigt när vi ska bo där i flera veckor sen i vinter, haha!

Inga bilder blev tagna i helgen, men det tar jag som ett bra betyg. När man inte ens hinner ta fram telefonen och fota så är man ändå lite mer i stunden. 
 
 


Klippt

Igår tog vi beslutet att klippa Melkers hår. Han har haft ganska så längt hår med superfina lockar i nacken som denna mamma vägrat klippa bort, trots att hans pappa sagt att det ser ut som han har hockeyfrilla haha! Dock är Melker som en liten propeller när han sover, så håret brukar se ut som svinto på morgonen och vara alldeles tovigt och rufsigt. Vi har fått använda balsamspray för att kunna kamma ut det men fortfarande med ledsna miner från M då han tycker att det gör ont när vi kammar. Sen har han hela tiden haft håret hängandes i ögonen och man får dra undan det hela tiden. Så nu bestämde vi oss för att klippa av det. Ingen av oss är ju speciellt bra på att klippa hår och M sitter ju inte heller stilla många sekunder, så det blev att ta fram rakapparaten. Den gick som mest att ställa in på 20 mm, så nu är det ganska så mycket kortare kan man säga.
 
(null)
 
Han blev så himla mycket större när vi klippte av håret. Han ser så himla mycket äldre ut. Vill inte att han ska bli så stor så fort. Stoppa tiden! Men nu behöver han inte bli irriterad på att håret hänger i ögonen i alla fall, och det växer ju faktiskt ut igen.
 
 

Härlig måndagmorgon!

Hej på er!
 
Då kör vi ny vecka. Imorse fick jag göra mig iordning i lugn och ro och till slut fick jag väcka sonen för att vi inte skulle komma försent till jobb och förskola. Han var på toppenhumör redan från start så den här morgonen blev en sån där superbra start på veckan. Inget gnäll. Bara mys och sen leende när vi kom till förskolan. Det känns så bra att det går så bra på förskolan. Jag var ju ganska rädd innan att jag inte skulle vara bekväm med att lämna honom där, det kändes så fel att någon annan skulle ta hand om honom istället för mig. Men nu när jag ser hur glad han är på förskolan, hur roligt han har och att han lär sig en massa nya saker hela tiden och verkar trivas med personalen så känns det hur bra som helst. Han brukar oftast springa rakt in på morgonen och börja leka och har knappt tid att säga hejdå och när man hämtar honom blir han sur för att han vill fortsätta leka. Är inte det ett bra betyg så vet jag inte vad som är det.
 
(null)

Tyvärr ska vi ju flytta och det som känns jobbigast med det är att Melker kommer behöva byta förskola. Vi är så himla nöjda med hur det är nu men det är ohållbart att han ska gå kvar där om vi flyttar eftersom vi vill utanför stan. Sen är det säkert en oro i onödan för det finns ju massa olika bra förskolor och i och med att vi har en så social och framåt unge så är det förmodligen inga större bekymmer att byta. Speciellt inte när han är såhär liten och inte riktigt har hunnit få riktiga kompisar än eller vad man ska säga. De leker ju mest bredvid varandra än så länge. Vi ska ju förts och främst se vart vi hamnar och sen får vi ta funderingarna kring förskola efter det. Man måste ju få plats också, så det kanske dröjer innan vi kan byta. Vi får se. Jag hoppas bara att när vi väl gör det så kommer det att gå bra.
 
Nu svävade jag ut lite kring förskolan men det jag skulle säga var i alla fall att morgonen blev toppen så nu hoppas vi att veckan fortsätter likadant. Nu har C jobbat klart sina nätter för den här gången och har ett par dagar ledigt innan han ska jobba ons-tors sen. Så nu blir det familjetid ett par kvällar innan jag och Melker får mysa själva ett par dagar sedan innan helgen. Det ska som sagt bli hur skönt som helst när C kommer att komma hem varje eftermiddag istället för som nu när han jobbar dag. Då är han inte hemma förrän tidigast 19:40 och då sover Melker redan.
 
Nu ska jag sluta svamla. Dags för familjetid!