Sammanfattning vecka 32

Det är inte ofta jag får till dessa uppdateringar på rätt dag. Men så får det vara. I onsdags gick vi in i vecka 33 i alla fall. Det mesta flyter på ungefär på samma sätt vecka till vecka just nu. Foglossningen är inte att leka med, men jag kan i alla fall ta mig till och från jobbet och göra de mest vardagliga sakerna. Att bära för tunga saker eller gå för snabbt går dock inte riktigt lika bra. Men C underlättar en massa och hjälper till med det han kan. Nu har han haft ont i ryggen ett litet tag så vi har varit allmänt osmidiga båda två, men nu börjar det bli bättre :)

I tisdags, alltså sista dagen i vecka 32, var jag hos barnmorskan för kontroll. Magen växer enligt sin egen lilla kurva och ligger lite under genomsnittet. Nu är det ju inget som garanterar att bebis blir mindre än genomsnittet bara för det, men jag tycker det är ganska skönt att magen inte är enorm. Jag kan ju faktiskt andas ordentligt och kan än så länge ta på mig skor och strumpor själv. Man har inte så höga krav såhär i slutet haha! Vi pratade om lite tankar inför förlossningen och precis som jag sa till henne så är jag inte speciellt rädd inför förlossningen. Ut kommer han ju på något sätt. Det är ju en av få saker man absolut inte kan kontrollera, så jag tänker att det bara är att följa med och försöka göra det bästa av det. Sen får vi väl se hur jag resonerar när jag väl står där...

Bild tagen igår, i vecka 32+3.
 
I tisdags var vi även på första delen av föräldrautbildningen. Den handlade om förlossningen och smärtlindring. Jag har ju tidigare tänkt att jag nog vill försöka klara mig med så lite smärtlindring som möjligt och efter utbildningen så står jag nog faktiskt fast vid det. Jag tyckte att de flesta alternativen lät allmänt obehagliga och smärtsamma! Kan säga att sterila kvaddlar och akupunktur står på den svarta listan. Det vill jag ABSOLUT INTE ha! Usch. Epidural känns inte heller lockande, med tanke på nålen in i ryggen och att man aldrig kan garantera hur den tar. Lustgas var egentligen det enda som jag tyckte kändes som ett alternativ. Men jag kanske ändrar mig, vem vet.

Jag som älskar att bada har nog tänkt att jag gärna skulle vilja använda det som smärtlindring. Men på sjukhuset här i stan finns endast ett badkar, så är det upptaget så finns inte möjligheten till att bada. Väldigt tråkigt kan jag tycka, men tror tyvärr inte att det argumentet kommer ge mig en plats i grannstaden. Där har de badkar i alla förlossningsrum. Men livet är väl inte rättvist antar jag.

Men men. Nu har jag svamlat tillräckligt tror jag. Om ni är några som läser och har något att inflika om smärtlindring så får ni gärna slänga in en kommentar. Det är ju så svårt att veta hur man ska tänka när man aldrig varit i situationen förut.

Kommentera här: